Lite för mycket så här mitt i tuffa repetitioner. Nu är måttet snart rågat för oss alla angående regissören, och nu börjar det närma sej Pariserliv-nivå, om ni förstår vad jag menar? Inte? Nåväl, då (2001) fick vi faktiskt nog, och såg till att sparka regissören. Faktiskt. Helt sjukt. Den gick på TV. Direkt. Kul. Jag stod i TV, med spruckna brallor, och sjöng "Min rock har spruckit nu där bak". Minne för livet. Och nu, fem år senare, står man och gör bort sej på samma sätt. Nästan. Kul.
Mitt detektivarbete med att hitta barnmat i Chicago går vidare. Inte helt lätt. Nu har jag fått ett tips på en ny kedja, som kanske har den mat vi söker. En bit att gå, men... Inte som hemma i Göteborg. Taxi!Imorgon blir det först lite sovmorgon, och sen bokande av hyrbil till söndag. Jag måste ju ta hand om mina tjejer när de kommer! Det blir nog en sväng förbi IKEA också på söndag. Det låter som ett skämt, men det blir lite som hemma. Och lite köttbullar med lingon smakar nog mums. Och matshopen har ju allt man behöver! Vi får nog köpa en barnstol, som vi donerar till hotellet. Hur gör man annars i TRE VECKOR?
Blöjorna finns ju på apoteket i alla fall.
/ J
PS. För alla mina Scarlett-vänner, kan jag rekommendera Scarletts hemsida och en annan sida. DS.
