Nu är det väldigt nära... De borde vara nånstans över Grönland nu. Jag är förstås helt speedad, och bara vankar omkring. Hur går det för dom? Kan hon sova på planet? Eller vill hon bara ut och gå? Hon kommer helt klart charma flygvärdinnorna i alla fall.
Igår fick jag veta att hon tagit sina första (stapplande) steg. Bara ett åt gången, men helt klart på väg. Och jag var inte ens i närheten. Matilda kommer att gå i Chicago. Otroligt. Min prinsessa.
Har precis hämtat ut hyrbilen, som ska ta mej ut till IKEA och flygplatsen. Jag kommer nog vara ensam på vägen sen i eftermiddag. För idag är det Super Sunday. Superbowl. Amerikansk fotboll. Ungefär 150 miljoner tittare. Bara.
Igår flyttade vi in på teatern med hela produktionen. Ett lyft för oss alla, men mycket kvar att lösa. Alla entréer och sortier måste tajmas och synkas, all rekvisita måste ligga på rätt plats och mycket annat. Och samtidigt börjar ljussättaren sitt jobb. Kort sagt blir det bara stå och gå-rep. Dötrist. Men det måste göras. Och snart kommer orkestern till också. På onsdag är det samsjungning. Det kommer bli ännu en tung vecka, men jag kommer sväva på små pappamoln. Snart är dom här. Snart.
/ J
