Den första dagens repetition är alltid mycket speciell. Det är något med laddningen i rummet, en slags nervositet blandat med förväntan och lättnad över att äntligen vara igång. Den här gången kan jag lova att det inte var något undantag. Tvärtom, för min del. Jag har aldrig varit så nervös och osäker inför en produktion förut. Allt bara för lite löjlig text utan noter. Ja. Ibland genom musikhistorien drabbas ju vi sångare av det som de allra flesta sångare fruktar över allt annat, nämligen talad dialog. Istället för att sjunga texten, som vi är grundligt utbildade på, ska vi plötsligt utge oss för att vara skådespelare. Det är en känsla av total nakenhet och sårbarhet som är väldigt frustrerande.
Och, normalt sett så får ju skådespelare spela på sitt första språk. Om det ändå vore så väl för oss utanför Folkoperan... Här ska vi framföra ett stycke från 1700-talets England, med massor med dialog på riktig Shakespeare-engelska. Inte världens båsta dialog heller. Hmmm, det kan man kalla utmaning. Inte nog med det... Det är ju förstås ett stycke där alla roller talar olika dialekt. En tjänsteroll ska t ex prata irländska och min rollkaraktär heter Don Diego, och då förstår ni kanske. Vad har jag gett mej in på ??? Ay, Caramba!
Alla andra sångare har ju engelska som modersmål, även om det blir lite klurigt för dessa amerikaner att försöka prata "riktig" engelska.
Ligger nu och tittar på Golden Globe-galan. En sak är helt klar: Amerikanarna vet hur man gör en galaföreställning. Det slår mej att det är något som vi i Sverige är ganska dåliga på. Vore väl ganska kul, med en opera-gala i Sverige. Årets sångare/sångerska, årets föreställning, årets tupp och så vidare. Loa kan ju vara konferencier. Hehe. Alla andra har ju sin gala: Filmgalan, Guldmasken, Idrottsgalan och gud vet allt. Men det kommer nog aldrig hända.
För övrigt kan jag berätta att det idag införts ett generellt rökförbud i Chicago, dvs restauranger och allmänna utrymmen. Dessutom har de här gått ett steg längre. Hemma i Sverige är det ju tjockt med folk på trottoarerna utanför krogarna, och fimparna ligger i drivor. Här får man inte ens röka utomhus, inom 15 feet utanför restaurangerna och alla ingångar. Bravo!
/ J
