Märkligt hur vissa händelser, platser och tillfällen kan verka nästan spöklikt synkrona. Som om naagon medvetet har förberett och verkställt allting efter en snillrik och vältajmad plan. In i minsta detalj. Eller är allt som händer bara tillfälligheter? Igaar avtäcktes ett nytt minnesmärke av... Just det: Raoul Wallenberg. Denna gaang i Göteborg. Närmare bestämt ett stenkast ifraan där vi bor. I den park där vi tillbringar i stort sett varje dag med dottern. Tillfällighet? Läs mer här. Sammantaget med hela den märkliga diplomatiska situation som raader här i Estland efter den flyttade statyn och hoten mot regissören(som alltsaa inte har kunnat komma hit alls) undrar man lite försynt: Vill världen säga mej naagot? Är detta tecken som bör tydas? Samtidigt som jag skriver detta brakar ett enormt oväder loss över oss. Blixtar och dunder. Magiska under? Och SAS är i strejk. Men mitt plan mot Sverige ska nog lyfta. Det är inte SAS.
Men först ska jag krypa in i buren igen och sjunga andra akten.
Apropaa buren förresten, häromdagen besökte jag det gamla fängelset här i Tallinn. Patarei. Skrämmande och ofattbart. Det användes ända fram till 2002. Och är nu öppet för besök och utställningar. / J
