Mina damer & herrar! Jag ber att få tacka er för ert intresse och era positiva kommentarer. Det betyder mycket. Jag har äran att meddela att i dagarna passerade vi/jag 5.000 visningar. Det är inte alls så dåligt. Tycker jag.
Repetitionerna i Karlstad går på för fullt. Vi har faktiskt tagit oss igenom stycket och ställt allt. Igår hade vi en lång diskussion på ett filosofiskt plan, och vad det är vi spelar egentligen. Vilken spelstil använder vi, och hur löser vi de olika problemen med karaktärer som klär ut sej till andra. Och om det är tillräckligt tydligt. För Värmland... Och för oss...
Vi får se om Sverige och Karlstad är redo för en sån här uppsättning. Vi får se också om vi är redo när det blir premiär (eller ska man säga ny-premiär???) i augusti. Vissa scener känns geniala, medan andra känns mellanstadienivå. Hoppas vi får ihop det på nåt sätt. Och sen har vi hela personkulten med Konwitschny. Den har ju inte riktigt haft genomslag i Sverige, men i Tyskland verkar han ha ett rykte och en status som vi bara kan jämföra med Ingmar Bergman här hemma. Fast nån egen toalett får han nog inte. Vi får höra hela tiden om allt han gjort, och hur fantastisk han är. Det är bara ett problem för oss nu. Vi är halvvägs in i produktionen, och han har inte ens varit här... Hmmm. Vad ska han göra när han kommer tre veckor innan premiär. Och får se spillror av den ursprungliga uppsättningen sjungen på svenska. Jag tror han kommer säga lycka till, och istället åka och fiska. Om han nu kommer.
Ikväll har vi en efterlängtad fest, med nästan hela Così-gänget. En belöning för det hårda och intensiva jobb vi lagt ner de senaste veckorna.
Det har vi verkligen förtjänat!
Così fan tutti!!!
/ J
