Guldmasken - varför?

I dagarna har det tillkännagjorts årets främsta insatser inom scenkonsten(dvs pjäser och musikaler som haft premiär på privatteatrar i företrädesvis Stockholm mellan 1 feb 2006 och 31 jan 2007...). Föga spännande och oväntat är Singin' in the rain nominerad till minst 10 kategorier. Säkert till bästa regn. Men känns det inte lite väl navelskådande? Och märkligt? Varför kan man bli nominerad till en föreställning som faktiskt gått förut ( Linda Bengtzing - Rent)? Varför är det bara nomineringar till Stockholm? Varför finns inte andra teatrar överhuvudtaget med? Är alla andra så dåliga, eller ligger det annat bakom? Ta bara Värmlandsoperan som exempel. Där "måste" man spela musikal varje säsong för att överleva. Och ganska ofta gör man det med stor framgång. Både publikt och konstnärligt. Under året som gått (Guldmaskåret) har två extraordinära musikaler gjorts i Karlstad, Jekyll & Hyde med Christer Nerfont samt nyligen hyllade Sweeney Todd. Jag har tyvärr inga egna erfarenheter av dessa, men många har understrykit att båda dessa föreställningar har varit absolut strålande. Men de spelas ju inte på privatteater i Stockholm. På samma sätt "ratas" t ex Cats på Göteborgsoperan, Tolvskillingsoperan på Stadsteatern och åtskilliga andra. Varför då? Och till vilken nytta? Borde inte ett bredare underlag också ge ett bättre ansikte åt Guldmasken själv? En insats är ju en insats är ju en insats. Eller? Och nu slänger jag in den riktiga vedklabben: Varför inte ta ett steg till? Några nya förslag på klasser i Guldmasken: Årets produktion - Opera, Årets manliga/kvinnliga huvudroll- Opera. Kanske också dans? Är detta helt uppåt väggarna? Jag tror faktiskt att det skulle skapa lite mer pondus och trovärdighet åt ett relativt dammigt och introvert pris. Scenkonsten är större än bara halvdana musikalförsök på privatteatrar i Stockholm. Och hela den världen är värd att navelskådas. Noggrant. Tycker jag.