Det är väl ofrånkomligt att man blir lite förvirrad i en sån här udda produktion. Jag menar, det är inte ofta som man först repeterar i sex veckor med en assistent. Sedan, strax innan premiär, kommer "demon-regissören" själv, och ska på något sätt både försvara och förnya sin gamla uppsättning som omplacerats långt upp i den svenska urskogen, och försetts med svenska sångare och en svensk översättning som inte riktigt stämmer överens med det tyska "originalet" som använts i Berlin tidigare. Vi kan inte låta bli att känna oss mycket utlämnade. Regissören K har mycket bestämda uppfattningar om hur texten och musiken skall framföras. Det handlar mycket om tempo och undertexter i varje recitativ. Och pauser. Men nu kommer det förvirrande: Det arbete som vi har gjort innan K's ankomst stämmer inte alls överens med hans nuvarande intentioner. Koreografin stämmer oftast, men vi lämnas ganska ensamma med att försöka förstå varför just denna fras ska levereras i ett långsamt tempo, eller föregås av en ENORM paus. Och vissa detaljer är så fastlagda, att det omöjligt kan diskuteras att ändras. Pauseringar finns det ganska gott om i uppsättningen, och i det här (nästan) ostrukna skicket känns det som om fyra timmar kommer bli nog långt för Karlstad. Och för oss sångare.
En del frågor kvarstår fortfarande, men mycket som ändrats har ändå varit till det bättre. Vissa delar av operan känns fortfarande lite aparta. Kanske svårt att bedöma när man är mitt i det själv, men det blir mycket intressant att höra vad folk tycker om några veckor.
Värmen inne på scenen den senaste veckan har varit fullkomligt obeskrivlig. Särskilt nu när man börjat sätta ljuset också. Vi har ett antal fläktar som går varma hela dagarna, och ändå dryper svetten om oss varje rep. Bästa bantningsmetoden. Fixa en roll i Così, så går det på ett kick. Det är ju bara att sjunga lite.
Tack och lov har vi inte långt till vattnet. Precis utanför teatern, mitt i Karlstad, kan man bara kasta sej i Klarälven. Perfekt efter en lång repetition. Så, har ni hört nåt rykte om högljudda och bleka flodhästar eller isbjörnar i Klarälven, så vet ni varför...
/ J
