18 april 2006

Påskludium

Så där ja. Nu var äggen, fisken och köttbullarna ätna, och välbehövlig frisk östgötaluft insupen. Sköönt! Tillbaka i den gråbistra verkligheten väntar nu riktigt hårt arbete (förutom att vara pappa till Matilda!) fram till Vansinnesveckan. Första veckan i maj blir galen. Helt galen. Jag vet inte hur det ska gå till. Men det ska gå. På nåt sätt. Så här ser den ut. Tisdag: Första rep i Karlstad, Onsdag: rep i Göteborg, Torsdag: Föreställning (Onegin) i Stockholm, Fredag: Genrep + konsert 1 i Göteborg, Lördag: Konsert 2 i Göteborg. Kanske inte det allra bästa sättet att börja efter en pappa-period på? Men, det ska gå. På nåt sätt. Om inte annat bara för att visa att det går.
Steget från hemmapappalivet ut i sångarvärlden är mycket större och svårare än man tror. Till vissa andra jobb kan man nog bara kliva in genom entrén och utbrista: I'm back! Men här måste man göra en massa hårt arbete innan man kan börja igen. Och när ska man hinna det? När man har en unge som är vaken från sju till sju, så krymper möjligheterna till röstvård och förberedelser till noll. Man får sjunga upp sej på sagoböckerna, och passa på att studera material när hon sover. I bästa fall blir det en timme om dagen. Men inte så effektivt. Hur gör man? Det är inte lätt. Kvällarna är det som är kvar att utnyttja. Och nätterna. Men då kan man inte sjunga. Inte hemma. Och då kommer inte dagen efter heller att bli rolig. För hon står där klockan sju igen, lika glad som vanligt. Dottern, alltså. Ond cirkel, ekorrhjul eller spiral. Kärt barn har många namn.
Dessutom bär ju de små barnen på de mest djävulusiska baciller och bakterier och virus. Jättelämpligt för en sångare. Man har nästan glömt bort hur det kändes att vara frisk. Efter både RS-virus och en hel hop med envisa och återkommande förkylningar börjar man undra. Hur ska det då bli när hon börjar på dagis??? Om hon nu får någon plats. Vi börjar nästan misströsta lite där också. Vi har inte hört ett ljud. Än. Men det sista som överger trampolinen är hoppet. Har jag läst eller hört nånstans.
Om två veckor är vi där. Vansinnesveckan. Då ska jag ha lärt mej hela Cosi i ny svensk översättning, ha fräschat upp ryskan och regin i Onegin (eftersom det var ett drygt halvår sedan, och jag får hela två och en halv timmars repetition!) och dammat av Carmina Burana igen. Bara det? Enkel match.
Det är ju jag.
I'm back!
/ J