Juldagens kväll - och man börjar bli smått däst efter diverse mer eller mindre obligatoriska julinmundiganden. Vår(ständiga)resa mot det förlovade landet har burit oss till Linköping. Härbärget har öppnat sina dörrar, och barnet har nyss slutit sina ögon, med armarna kring sin nyligen, med oanad kraft uppslitna, tidigare paketinslagna Pippi-docka. Nyligen bevittnade jag också början på den nya svenska(?) dramaserien "Snapphanar". Det var inte speciellt dramatiskt. Snarare skrattretande. Dåligt. Och man var tvungen att sätta på text-tv's remsa för att förstå vad de försökte säga. På svenska. Det var lättare att förstå och acceptera de danska skådespelarna. Undrar varför? Är det för att man matats med så mycket högkvalitativa danska filmer och serier som Mordkommisionen, Krönikan, Nikolaj & Julie och så vidare? Kanske.
Gladelig Jul!
/ J
