Ibland är det svårt att lämna allt som hör det vanliga livet till vid scenporten. Extra svårt är det när man precis har tagit farväl av en kollega. Visserligen en mycket värdig och vacker ceremoni. Men man är inte så sugen på att ställa sej på scenen direkt efter. Jag lovar. Klumpen i halsen finns där. Och tankarna svävar på annat håll. Men vi ska göra vårt allra bästa ikväll. Det lovar vi. För dej. Och för oss. Och för konsten. Clownen kanske skrattar, men under sminket faller tårarna.
/ J
